Grundläggande information om Luxemburg

Luxemburg är ett storhertigdöme i västra Europa, med Belgien, Tyskland och Frankrike som grannar. Det är det sista kvarvarande storhertigdömet och är också med sina 2 586 kvadratkilometer ett av Europas minsta länder. År 2015 bodde strax över 575 000 personer i Luxemburg.

I Luxemburg är både luxemburgska, franska och tyska officiella språk.

Namn

Språk	Namn
Luxemburgska	Groussherzogtum Lëtzebuerg
Tyska	Großherzogtum Luxemburg
Franska	Grand-Duché de Luxembourg
Engelska	Grand Duchy of Luxembourg
Svenska	Storhertigdömet Luxemburg

Valuta

Euro (EUR) är Luxemburgs officiella valuta.

Staden Luxemburg

Huvudstaden i storhertigdömet Luxemburg heter också Luxemburg (luxemburgska: Lëtzebuerg) och ligger där floden Pétrusses förenar sig med floden Alzette.

Staden Luxemburg är en av Europeiska Unionens tre officiella huvudstäder; de andra två är Bryssel och Strasbourg. Exempel på EU-institutioner och organ som har sina huvudsäten i Luxemburg är Europeiska unionens domstol, Europeiska revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken (EIB).

Staden Luxemburg är också känd för sin höga koncentration av banker. Över hundra banker har kontor här.

Bakgrund

År 963 e Kr sålde klostret St. Maximin fortet Lucilinburhuc med omnejd till greven Siegfried av Ardennerna i utbyte mot mark i Feulen. Kring fortet växte sedan en liten stad upp. Själva fortet förändrades också och blev till Luxemburgs slott.

Offshore banking i Luxemburg

Luxemburg listas som ett offshore financial center av både IMF, OECD och Financial Secrecy Index. Det är ett av de viktigaste centren för privat banking i hela Eurozonen och dessutom den främsta basen för återförsäkringsföretag i Europa. Om vi tittar på investeringsfonder så finns det bara ett enda land i hela världen som är en större magnet för sådana än lilla Luxemburg och det är jätten USA.

På senare år har Luxemburg arbetat särskilt hårt för att locka till sig internetföretag och satsningarna har lett till att bland annat Amazon och Skype har flyttat sina regionala huvudkontor till Luxemburg.

År 2013 omnämndes Luxemburg av Tax Justice Network som det näst säkraste skatteparadiset i världen, efter Schweiz.

Banksekretess

År 2009 lade G20 till Luxemburg på sin gråa lista över länder med ”questionable banking arrangements”. Vad G20 framförallt ogillade var Luxemburgs strikta banksekretess och dess rykte som ett skatteparadis.

Efter att ha hamnat på gråa listan implementerade Luxemburg OECD:s standard vad gäller informationsutbyte, och strax därefter ändrade G20 sin bedömning och beskrev Luxemburg som ett land som implementerat en internationellt överenskommen standard för skatt.

Trots uppmjukningen av banksekretessen år 2009 räknas Luxemburg fortfarande som ett land med strikt banksekretess. Det rankades till exempel trea på Financial Secrecy Index år 2011, ett index som handas av Tax Justice Network.

Luxemburgs ekonomi

Luxemburg har en av världens högsta bruttonationalprodukter per capita (justerat för PPP) och har med framgång lyckats diversifiera sin ekonomi sedan 1960-talet då landets stålindustri började förlora sin ekonomiska bärkraft. Den viktigaste pelaren i Luxemburgs ekonomi idag är servicesektorn, och då särskilt den del av servicesektorn som rör bank och finans.

På senare år har Luxemburg satsat hårt på så kallad ”kunskapsekonomi”, bland annat genom att etablera Luxemburgs Universitet och sätta igång ett rymdprogram. Förhoppningen är att man ska lyckas få till en ännu mer diversifierad ekonomi som inte är lika beroende av bank och finans som idag.

Luxemburg är en del av den Europeiska Unionen (EU) och som nämnts ovan är staden Luxemburg en av EU:s huvudstäder. Många av EU:s instituioner och organ har verksamhet här, vilket bidrar till ekonomin.

Två av Luxemburgs viktigaste handelspartner är Belgien och Nederländerna. Tillsammans brukar Belgien, Nederländerna och Luxemburg kallas för BeNeLux-länderna.

Värt att nämna är att Luxemburg har en extremt hög utlandsskuld, både om man ser till skuldsättning per capita och skuldsättning i förhållande till bruttonationalprodukten. För år 2014 uppgick utlandsskulden till nästan $3,7 miljoner per capita, vilket motsvarade 3 443 procent av BNP.