British Virgin Islands

Grundläggande information om British Virgin Islands

De Brittiska Jungfruöarna (Engelska: British Virgin Islands) är ett brittiskt utomeuropeiskt territorium i Karibien. Det är en del av skärgården Jungfruöarna, som även består av de Spanska Jungfruöarna och de Amerikanska Jungfruöarna. Tidszonen för de Brittiska Jungfruöarna är UTC -4.

Brittiska Jungfruöarna består av fyra större öar och över 50 stycken mindre. Den totala landytan uppgår till 153 kvadratkilometer. År 2017 bodde ungefär 31 000 personer på de brittiska Jungfruöarna, varav de allra flesta på någon av öarna Tortola,Virgin Gorda, Anegada eller Jost Van Dyke. Totalt är det femton av öarna som har en bofast befolkning. Huvudstaden Road Town ligger på Tortola, som är den största ön.

Personer som är hemmahörandes i Brittiska Jungfruöarna blir inte automatiskt medborgare i det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, men sedan år 2002 har de rätt att bli medborgare om de ansöker om det.

Brittiska Jungfruöarna är inte en del av den Europeiska Unionen (EU).

Precis som många andra gamla brittiska kolonier tillämpar Brittiska Jungfruöarna vänstertrafik.

Valuta

Den officiella valutan för Brittiska Jungfruöarna är United States Dollar (USD), en valuta som även används på närbelägna Amerikanska Jungfruöarna. USD har varit de Brittiska Jungfruöarnas officiella valuta ända sedan 1959.

Bakgrund

De äldsta spåren av människor i Jungfruöarnas skärgård är från cirka 1 500 f Kr. Kring år 100 f Kr befolkades skärgården av Arawaks från Sydamerika, en folkgrupp som på 1400-talet e Kr trängdes bort av Caribs som anlände från Mindre Antillerna.

Under kolonialtiden administrerades de Brittiska Jungfruöarna växelvis ihop med St. Kitts & Nevis och som en del av British Leeward Islands. Det var inte förrän år 1960 som Brittiska Jungfruöarna fick status som en separat koloni. År 1967 infördes en hög grad av självstyre, men Brittiska Jungfruöarna är fortfarande ett brittiskt (utomeuropeiskt) territorium och den brittiska monarken är monark även för de Brittiska Jungfruöarna.

Språk

De viktigaste språken på Brittiska Jungfruöarna är standardengelska och Jungfruöarnas kreolska (Virgin Islands Creole). I medel- och överklassen är det vanligt att man bemästrar båda språken, medan personer av lägre socioekonomisk status ofta endast talar kreol. I den professionella sfären, vilket inkluderar banker och finansiella institutioner, är det standardengelska som gäller.

Brittiska Jungfruöarna har också en förhållandevis stor population av invandrare från Latinamerika som talar spanska. De flesta kommer från Puerto Rico eller Dominikanska republiken.

Offshore banking på Brittiska Jungfruöarna

Brittiska Jungfruöarna räknas som ett offshore financial centre av både OECD och IMF, samt av Financial Secrecy Index.

Data från år 2012 visar att det då fanns sex affärsbanker här, en begränsad bank och 12 auktoriserade förvaltare. Sedan år 2001 regleras branschen för finansiella tjänster på Brittiska Jungfruöarna av The Financial Service Commission.

På senare år har Brittiska Jungfruöarna på grund av påtryckningar utifrån släppt en del på sin banksekretess och vidtagit mått och steg för att bli mer transparenta. Efter G8-mötet år 2013 förband sig regeringen att börja utbyta skatteinformation och ägarinformation med flera utländska myndigheter. Därefter ingick man ett avtal av typen ”Model 1” med USA rörande den amerikanska lagen Foreign Account Tax Compliance Act. Detta avtal gör det enklare för skattemyndigheten i USA att kräva in skatt från amerikanska medborgare som har tillgångar på Brittiska Jungfruöarna.

Trots dessa förändringar är Brittiska Jungfruöarna fortfarande ett populärt säte för bolag eftersom skatterna är låga och lagstiftningen mycket gynnsam för företag.

Brittiska Jungfruöarnas ekonomi

De Brittiska Jungfruöarna är en av Karibiens mest blomstrande ekonomier, och man har med framgång lyckats släppa sitt gamla beroende av jordbruksprodukter.

Finansiella tjänster och turism är två viktiga delar av ekonomin, och nästan 52% av statens intäkter består av licensavgifter från offshore-bolag. De löner som betalas inom turistbranschen genererar också en viktig inkomström till staten eftersom företagen betalar in löneskatt.

Turistnäringen sysselsätter fler personer än finansbranschen, men löneläget är generellt sätt lägre.